En vän i solen - Lars Winnerbäck

Det är alltid nån debatt igång och jag kan inte se dom

Jag blir full av mörka tankar flera dar

Jag önskar att jag deltog lite mer i det sociala

Men jag behöver ha det mesta av mig kvar

Och det är vår i luften

Jag börjar tänka på Dalarö

Jag tänkte på dom somrarna med nytt perspektiv

Du var som en kung där bland herrskapens klippor

Gud vad du behövdes i mitt liv

Var vi såna du och jag som glider ifrån varann?

Eller tänker du att det bara var jag?

Jag kanske blev vad man kallar för «carried away»

Det såg så bra ut då, men allt var inte bra

Och med all vår smak för dekadent romantik

Dom där nätterna vid Stureplan känns så långt bort nu

Det tog så lång tid sen att hitta tillbaka till nåt värdigt

Men jag sjunker kanske lättare än du

Nu är häggen tillbaka snart och talgoxen sjunger

Nu är natten nästan kortare än dan

Tjugo år i Stockholm mellan guld och förluster

Det var du som visa mig allting här i stan

Och jag gifte mig i vår nu

Och du blev visst aldrig bjuden

Fast jag varit på alla dina bröllop vad jag vet

Det var ingenting som hände, bara dagarna som gick

Plus att vi ville ha det litet och diskret

Och jag fattar nästan aldrig nånting av det du gör

Och jag är ledsen att jag inte alltid orkar vara där

Men jag hoppas att jag skriver till en vän i solen

Jag hoppas du är lycklig och kär

There's always a debate going on and I can not see them

I get full of dark thoughts for several days

I wish I participated a little more in the social

But I need to keep most of myself

And it's spring in the air

I start thinking about Dalarö

I thought of those summers with a new perspective

You were like a king there among the rocks of the lordship

God what you needed in my life

Were we the ones you and I who slip away from each other?

Or do you think it was just me?

I may have become what is called «carried away»

It looked so good then, but not everything was good

And with all our taste for decadent romance

Those nights at Stureplan feel so far away now

It took so long to find something worthy again

But I may sink easier than you

Now the hawk is back soon and the great tit is singing

Now the night is almost shorter than the day

Twenty years in Stockholm between gold and losses

It was you who showed me everything here in town

And I got married this spring now

And you were probably never invited

Though I've been to all your weddings as far as I know

Nothing happened, just the days that passed

Plus we wanted it small and discreet

And I almost never understand anything you do

And I'm sorry I can not always be there

But I hope I write to a friend in the sun

I hope you are happy and in love