Vi åkte aldrig ut till havet - Lars Winnerbäck

Vi åkte aldrig ut till havet

Jag har svårt med horisonten

Jag sitter alltid bredvid den som kör

Och jag säger Inte till havet

Jag känner bra folk i Oslo

Vi kan vara där på fem timmar

Bara vi kommer ut från stan

Bara kommer härifrån

Vi åkte aldrig ut till öarna

Jag ser dem då och då på håll

Jag tror man måste veta nånting

Om man ska ut dit

Nånting jag inte kan

Jag ser plötsligt ett ansikte i mörkret

Nån står och stirrar genom fönstret

Det är väl säkert

Nån jag växte upp med som vill säga

Kolla hur det blev

Var du och såg den där konserten

Jag växte upp och fick barn

Jag målade om i lilla rummet

Blått som havet

Vi tog oss genom hela landet flera varv

Vi åkte ut som soldater

Eller kanske mer som jägare

Som till slut vänder hem från skogen utan räv

Jag tar en halv potatis

På den rikaste buffén

Jag fattar inte hur det kunde bli så

Jag vill bara inte ha

Vi åkte aldrig ut till havet

Men en gång satt vi fast i ett dike

Du vet när hjulen inte greppar

Och alla andra kör förbi

Såg du pojken med busskort

Hur han sakta for iväg

Nästan stilla som en vaggsång

Under björken ligger nycklarna

Och det blåser från havet

Till mitten hunnen på vår levnads vandring

Jag vill inte gå här ensam

Till slut satt till och med Napoleon på en ö

Och blickade ut mot horisonten

We never went out to sea

I have difficulty with the horizon

I always sit next to the driver

And I say Not to the sea

I know good people in Oslo

We can be there in five hours

Only we come out of town

Just coming from here

We never went out to the islands

I see them from time to time from a distance

I think you have to know something

If you're going out there

Something I do not know

I suddenly see a face in the dark

Someone is staring out the window

That's for sure

Someone I grew up with that is to say

See how it turned out

Were you watching that concert?

I grew up and had children

I repainted the small room

Blue as the sea

We went through the whole country several laps

We went out as soldiers

Or maybe more as a hunter

Who eventually returns home from the forest without a fox

I take half a potato

At the richest buffet

I do not understand how it could be so

I just do not want

We never went out to sea

But once we were stuck in a ditch

You know when the wheels do not grip

And everyone else drives by

Did you see the boy with the bus pass

How he slowly left

Almost still like a lullaby

Under the birch are the keys

And it's blowing from the sea

To the middle female on the walk of our lives

I do not want to go here alone

In the end, even Napoleon sat on an island

And looked out at the horizon