Berget - Mikael Wiehe

Berget står vid havets strand.

Berget står där högt och brant,

reser sig mot himmelen,

nästan som ett monument.

Stormar kommer, regnet slår,

blixtar ljungar, åskan går.

Mörket faller tungt som bly,

varje natt är månen ny.

Berget står där berget står,

sommar, vinter, höst och vår.

Åren kommer och åren går.

Berget står där berget står.

Natten viker, dagen gryr.

Sanden ryker, dammet yr.

Solen bränner, utan nåd,

djupa spricker, öppna sår.

Och vintern kommer hård och kall,

köld och mörker överallt.

Havet piskar bergets topp,

isar, sargar bergets kropp.

Berget står där berget står…

Korpen kraxar högt i skyn,

grodor kväker djupt i dyn.

Fåret bräker i sin skock,

vargen löper med sin flock.

Harmargeddon, Hubbard Peak,

världen är sig ändå lik.

Ankan plaskar i sin damm,

liten sjö har liten strand

Berget står där berget står…

Vindar vänder, tuppar gal,

nya tider, nya svar.

Pendeln svänger, seden vrids,

flöjlar snurrar hit och dit.

Stjärnor faller, stjärnor föds,

människor skiljs och människor möts.

Molnen kommer och ger sig av

mot nya segrar och nya nederlag.

Berget står där berget står…

Åren kommer, åren går.

Berget står där berget står.

The mountain stands by the sea shore.

The mountain stands there high and steep,

rises to the sky,

almost like a monument.

Storms are coming, the rain is beating,

lightning flashes, thunder goes.

Darkness falls heavy as lead,

every night the moon is new.

The mountain stands where the mountain stands,

summer, winter, autumn and spring.

The years come and the years go by.

The mountain stands where the mountain stands.

The night recedes, the day dawns.

The sand smokes, dusty dizziness.

The sun burns, without mercy,

deep cracks, open wounds.

And winter comes harsh and cold,

cold and darkness everywhere.

The sea whips the top of the mountain,

ices, scarring the body of the mountain.

The mountain stands where the mountain stands…

The raven crackles high in the sky,

frogs quack deep in the dunes.

The sheep breaks in its shock,

the wolf runs with his pack.

Harmargeddon, Hubbard Peak,

the world is still the same.

The duck splashes in its pond,

small lake has small beach

The mountain stands where the mountain stands…

Winds turn, roosters gallop,

new times, new answers.

The pendulum swings, the custom is twisted,

velvet spins here and there.

Stars fall, stars are born,

people separate and people meet.

The clouds come and go

against new victories and new defeats.

The mountain stands where the mountain stands…

The years come, the years go by.

The mountain stands where the mountain stands.