Dom sista drömmarna del 2 - Lars Winnerbäck

Susanne du brände alla skepp

Tills ingen orkade vara din vän

Blåste ut varenda ljus

Och tänkte nu och aldrig sen

Du ville bort du ville ut

Aldrig sen aldrig förut

Du skulle bränna allt ditt krut

Men Susanne snart är det slut

Då får du börja om igen

Och Magnus du visste vart du skulle

Men du visste inte hur

Du ville inte bli som farsan

Med diplom och professur

Nu sitter män som din far

Och doserar din mentala kur

Du tappade din tråd

Du har inga goda råd

Jag ber till gudarna om nåd

Det kan vara jag som står på tur

Och vita mössor flög i luften

?

95 då våren kom

Och Jonas stod på skolgården och sa

?

Jag blir aldrig som dom?

Dom kan söka sina svar

I dom böcker som dom har

I dom pengar som dom spar

Men sen när fruarna drar

Då får dom ändå börja om

Och Karin ville ägna sig åt omsyn

I nåt volontär förband

Men hon sjönk själv ner i djupet

Och såg andra ro i land

Karin inget gick itu

Livet pågår här och nu

Så ta dig samman, kära du

Världen väntar på din hand

Och Anders går och drömmer

Går i väntanstider nu

Han går och väntar på att lyckan

Väller in med kärleken

Anders bli vad du vill bli

Det här är självbedrägeri

Ingen annan gör dig fri

Inte nu och inte sen

Och Linnea liksom sa

?

Sida vid sida ska vi gå?

Om du vill mig nånting

Så satt jag tyst och hörde på

Men det var du som sa till mig

Att jag ändå aldrig skulle förstå

Säg aldrig så igen

Det gör ont i mig än

Jag ville verkligen vara din vän

Det var du som lät mig gå

Susanne you burned all the ships

Until no one could be your friend

Blown out every single candle

And thought now and never since

You wanted away you wanted out

Never since never before

You would burn all your gunpowder

But Susanne, it's over soon

Then you have to start again

And Magnus, you knew where you were going

But you did not know how

You did not want to be like Dad

With diploma and professorship

Now men sit like your father

And dose your mental cure

You lost your thread

You have no good advice

I pray to the gods for mercy

It may be me who's next

And white hats flew in the air

?

95 when spring came

And Jonas stood in the schoolyard and said

?

I'll never be like them?

They can seek their answers

In the books they have

In the money they save

But then when the wives leave

Then they can still start again

And Karin wanted to take care of herself

In a volunteer unit

But she herself sank into the depths

And saw others calm ashore

Karin nothing went wrong

Life goes on here and now

So get together, dear

The world is waiting for your hand

And Anders goes and dreams

Goes on hold now

He goes and waits for happiness

Well in with love

Anders become what you want to be

This is self-deception

No one else sets you free

Not now and not later

And Linnea as said

?

Side by side shall we go?

If you want me something

So I sat quietly and listened

But it was you who told me

That I would never understand anyway

Never say that again

It still hurts in me

I really wanted to be your friend

It was you who let me go