Aldrig riktigt slut - Lars Winnerbäck

«Det var jag och fröken Svår, vi skulle hem åt samma håll

Det kanske blev en liten omväg men vad spelar det för roll

Natten var så tyst och skön och månen var så vacker över taken

Hon hade tappat allt igen, varenda mening, varje hopp

Hennes utsikt var en botten, hennes drömmar var en flopp

Men ändå, där vi gick, hon skratta' till och prata' på och höll sig vaken

Hon sa: «Nu har jag rensat ur, nu spelar ingenting nån roll

Nu kan det blåsa vart det vill, för nu är allt tillbaks på noll

Och här kan allting börja om, nu kan jag se vad jag förträngt

Nu ska jag passa mig för dom, som aldrig gjort som dom har tänkt

För jag vill aldrig bli en sån, så har jag lärt mig det igen

Det kanske passar nån, men inte mig och inte än»

Varje stund, var minut, var sekund

Samma konstiga beslut

Det blir fel, slår bakut, allt går snett

Men det tar aldrig riktigt slut

Solen skulle just gå opp, när vi kom hem till hennes hus

Hon hade städat och gjort fint och bjöd på te och tände ljus

Hon log och sa: «Det är väl rätt okej, vi är nog alla ganska lika

Det finns dom som tror på Gud, och dom som ägnar sig åt spel

Alla drömmer vi om lyckan som om livet blivit fel»

Det var schyst att dricka te och höra fröken Svår predika

Hon sa: «Jag säger vad jag vill, skit samma om nån skräms

Om det blir pinsamt för en del, så är det ändå dom som skäms

Jag har gjort fel ibland, jag vet, men ingen mening att ge opp

Jag tror det bor en liten hjälte i varenda liten flopp

Och jag vill hellre bli en sån, så har jag lärt mig det igen

För det finns nåt bra och stort i alla om och alla men»

Varje stund, var minut, var sekund

Samma konstiga beslut

Det blir fel, slår bakut, allt går snett

Men det tar aldrig riktigt slut

Nu är det höst och allt är mörkt, jag skriver brev till fröken Svår

Jag måste veta hur det går, jag måste fråga hur hon mår

Du har din egen väg att gå, skit samma vilket håll

Det kanske blir en liten omväg men vad spelar det för roll

Alltid lär man sig väl nåt, det var väl så det skulle va'

Det blir en massa spe och spott, men det är skit man måste ta

Varje stund, var minut, var sekund

Samma konstiga beslut

Det blir fel, slår bakut, allt går snett

Men det tar aldrig riktigt slut"

"It was me and Miss Difficult, we were going home in the same direction

It may have been a small detour but what does it matter

The night was so quiet and beautiful and the moon was so beautiful over the roofs

She had lost everything again, every single sentence, every hope

Her view was a bottom, her dreams were a flop

But still, wherever we went, she laughed 'to and talk' at and stayed awake

She said: «Now I have cleaned out, now nothing matters

Now it can blow wherever it wants, because now everything is back to zero

And here everything can start again, now I can see what I have repressed

Now I will take care of those who have never done as they intended

Because I never want to be like that, I've learned it again

It might suit someone, but not me and not yet »

Every moment, every minute, every second

The same strange decision

It goes wrong, hits backwards, everything goes wrong

But it never really ends

The sun was about to rise when we got home to her house

She had cleaned and done nicely and offered tea and lit candles

She smiled and said: "It's all right, we're probably all pretty much the same

There are those who believe in God, and those who engage in gambling

We all dream of happiness as if life had gone wrong »

It was nice to drink tea and hear Miss Difficult preach

She said: «I say what I want, shit the same if someone is scared

If it's embarrassing for some, they're still ashamed

I've made mistakes sometimes, I know, but no point in giving up

I think a little hero lives in every little flop

And I'd rather be like that, so I've learned it again

For there is something good and great in all if and all but »

Every moment, every minute, every second

The same strange decision

It goes wrong, hits backwards, everything goes wrong

But it never really ends

Now it's autumn and everything is dark, I'm writing a letter to Miss Difficult

I have to know how it's going, I have to ask how she's

You have your own way to go, shit no matter which way

It may be a small detour but what does it matter

You always learn something, it was well so it would be '

There will be a lot of spitting and spitting, but that's shit you have to take

Every moment, every minute, every second

The same strange decision

It goes wrong, hits backwards, everything goes wrong

But it never really ends "