Var med mej nu - Mikael Wiehe

När jag ser mej omkring

kan jag minnas din bild

och din doft av nån dyrbar parfym

Och jag minns när vi stod

på en gata i Rom

och vår kärlek var nästan som ny

Och jag minns vad du sa i mitt öra

mitt bland främmande mänskor och hus

Jag har vårdat det ömt

som ett smycke man gömt vid sin hud

Kom, var med mej nu

Kom, var med mej du

Kom, var med mej nu

innan tiden tar slut

Jag vill ha dej tillbaks

som jag minns att du var

när vi möttes i hemliga rum

Med ditt utsläppta hår

med ditt skratt och din gråt

och din hungriga, törstande mun

Ja, min tunga kan minnas din tunga

Mina läppar kan minnas din hud

Jag vill ha dej igen

så min hopplöshet äntli'n tar slut

Kom, var med mej nu

Kom, var med mej du

Kom, ta på mej nu

innan tiden tar slut

Jag har ringt till dej hundratals gånger

Jag har tiggt om att få audiens

Jag har skrivit och bedyrat min ånger

också över saker som aldrig har hänt

Kom, var med mej nu…

When I look around

can I remember your picture

and your scent of some precious perfume

And I remember when we stood

on a street in Rome

and our love was almost like new

And I remember what you said in my ear

in the middle of strangers and houses

I have cared for it tenderly

like a piece of jewelery hidden by your skin

Come, be with me now

Come, come with me

Come, be with me now

before time runs out

I want you back

as I remember you were

when we met in secret rooms

With your hair released

with your laughter and your crying

and your hungry, thirsty mouth

Yes, my tongue can remember your tongue

My lips can remember your skin

I want you again

so my hopelessness finally ends

Come, be with me now

Come, come with me

Come on, put me on now

before time runs out

I've called you hundreds of times

I'm begging to get an audience

I have written and declared my remorse

also over things that have never happened

Come, be with me now…