Sigurd Ring - Fejd

Marken den skälver av hästarnas dån, hovar dansar

Över den frostbitna heden så vit, i arla stund

Konungen Sigurd från svearnas land, vredgad rider

Alvsol den fagra hans tilltänkta brud, nekas han

I våndor han plågas utav skam

Bröderna hennes skall klingorna slå, ungmön värja

Men Sigurd den lystne han dräper dem två, med sårad barm

Blodig han stapplar och söker sin hävd, Alvsol kvider

Aldrig hon famnar den konung så grym, hon sväljer

Ett gift med tårar på kinden och sörjer

Sigurd han strider för kärleken

När segern är vunnen han bruden få

Sigurd ring

Alvsol hon lider, hon vandrar svag mot Frejas salar där

Hon fridsamt dör

Sigurd finner svart i syn den väna Alvsol vila

I dödens fröjd hon snuvat han den älskogen som drömts

I förtvivelse han vrålar hest med sorgens djupa smärta

Han miste den han åtrådde i bedrövelse och blodet rann

Sigurd han samlar de stupades lik, fallna kämpar

För dem ombord på sitt vackraste skepp, facklor tänds

På skeppet han stiger med Alvsol sin brud, elden dånar

Utöver havet han blickar i rök, ödet har honom i döden lämnat

Sigurd han strider för kärleken

När segern är vunnen han bruden få

Sigurd ring

The ground it trembles from the roar of the horses, hooves dance

Over the frost-bitten heath so white, in the early hours

King Sigurd from the land of the Swedes, angry rider

Alvsol the beautiful his intended bride, he is denied

In agony he is tormented by shame

Her brothers will strike the blades, the young lady will defend

But Sigurd the lustful he kills the two of them, with a wounded bosom

Bloody he stumbles and seeks his assertion, Alvsol chirps

She never embraces that king so cruelly, she swallows

A poison with tears on the cheek and mourning

Sigurd he fights for love

When the victory is won he bride get

Sigurd ring

Alvsol she suffers, she walks weakly towards Freja's halls there

She dies peacefully

Sigurd finds in black the friend Alvsol resting

In the joy of death she sniffed the love forest she had dreamed of

In despair he roars horses with the deep pain of sorrow

He lost the one he coveted in grief and the blood flowed

Sigurd he collects the bodies of the fallen, fallen warriors

For those aboard their most beautiful ship, torches are lit.

On the ship he rises with Alvsol his bride, the fire roars

Beyond the sea he looks in smoke, fate has left him in death

Sigurd he fights for love

When the victory is won he bride get

Sigurd ring