Ljuset - Mikael Wiehe, Björn Afzelius

Jag ser hur ljusen brinner ut;

Jag ser hur varje liv tar slut

De strålande bloss

Som lyste för oss

Tar slut

De brinner alla ut

Jag ser hur livet rinner bort;

Hur tiden alltid är för kort

Den ändlösa stig

Som skulle bli mitt liv

Tar slut

Skall också nå sitt slut

Jag stod vi det rytande havet inatt

Och såg ut i rymdens evighet

Och jag såg en svag men tydlig glöd;

Jag såg att nya stjärnor föds

Och fast det var natt

Blev det ändå aldrig svart

Där ute

Tändes nya ljus

Vi är en sekund i epokernas ström

Men vårt liv är en oersättlighet

Så innan min låga flämtar till

Och skynningstimmen tiger still

Vill jag vara ett bloss

För de som följer oss

En tid;

Ett ljus på deras stig

En tid;

Ett ljus i deras liv

I see how the candles burn out;

I see how every life ends

The radiant flares

Which shone for us

Ending

They're all burning out

I see how life flows away;

How time is always too short

The endless path

That would be my life

Ending

Must also reach its end

I stood by the roaring sea last night

And looked into the eternity of space

And I saw a faint but clear glow;

I saw new stars being born

And even though it was night

It still never turned black

Out there

New candles were lit.

We are a second in the stream of epochs

But our life is irreplaceable

So before my flame gasps

And the rush hour is silent

I want to be a flare

For those who follow us

A time;

A light on their path

A time;

A light in their lives