Dopt I En Jokelsjo - Vintersorg

Isvind, frostvind i armodsbunden skrud

En ljudfylld fristad av vinterrikets sändebud

Han som föddes under polstjärnan, i sträng köld

Under stormslitna skarvidders gnistrande sköld

Elementen symboliska avbild

En dödskallevit snögestalt

Med norrskenblick som flammar vild

Och blixtrar i samklang med allt

Vishjärtad och med skuldror som alpkedjor vida

Det äventyrsgivande landskapets medelpunkt

Med istidsdraken fader jökul vid sin sida

Som ligger stilla och andas tungt

Döpt i en jökelsjo

Invigd i utopin

Med glaciärvärldens deltaö

Välvd i periferin

En vintrig kröningsrit

Med vinden som poet

Fjättrar denna eremit

I sin universalitet

Stjärnkartan ristas över hans rygg

Av drakens frostklor, som stillsam och skygg

Förtäljer om dess ursprung i ett sällsamt kvad

En ohörd visdom, ett oskrivet titelblad

Dopfunten, en vak i glaciärskorpans yta

Och stormen tjänar som energisk psalm

Knäböjd pa frusen bädd ses han flyta

På solmejslade block, på vattenkristallers malm

Där iskolosser byggs pa varje sekund och minut

Och det arktiska kungadömets monark ligger stolt

Hans karga rike verkar segra till slut

Över den likbleka solens trevande revolt

Ice wind, frost wind in poverty-stricken screw

A noisy sanctuary of the winter kingdom's envoy

He who was born under the pole star, in severe cold

Under storm-torn splinters sparkling shield

The elements symbolic image

A skull white snow figure

With a Northern Lights look blazing wild

And flashes in harmony with everything

Wise-hearted and with shoulders like alpine chains wide

The center of the adventurous landscape

With the ice age dragon father Jökul by his side

Lying still and breathing heavily

Baptized in a glacial lake

Inaugurated in utopia

With the glacier world's delta island

Arched in the periphery

A wintry coronation rite

With the wind as poet

Shackles this hermit

In its universality

The star map is carved over his back

Of the dragon's frost claws, as quiet and shy

Tells about its origin in a strange poem

An unheard of wisdom, an unwritten title page

The baptismal font, a wake in the surface of the glacier crust

And the storm serves as an energetic hymn

Kneeling on the frozen bed, he is seen floating

On sun-chiseled blocks, on ore of water crystals

Where ice colossi are built every second and minute

And the monarch of the Arctic Kingdom is proud

His barren kingdom seems to win in the end

Over the tentative revolt of the pale pale sun