Till Fjälls - Vintersorg

Trädgränsens lövsal i brandgul skiftning flammar

Hösten uppvaknar att gälda livets lån

Branternas sagosyn min törstiga själ nu ammar

Neröver ormlikt ringlar sig ån

Tungt jag uppför sträva blint

I senskymningsblåsten

Vid bergväggar mäktiga som en väldig katedral

Nordstormens andedräkt återföder frosten

Der klipporna bildar den mörka tempelsal

Till Fjälls, till fjälls där storm mig famnar

Till Fjälls, till fjälls vakad av ramnar

Mot himlabrynet avtecknas fjällets brödrahöjder

Snösmyckade toppar likt tinnar och torn

De ståtar upp mot skyn när drängsol lyser nöjder

I den stiglösa utmark ljuder fulländningens horn

Till Fjälls, till fjälls där storm mig famnar

Till Fjälls, till fjälls vakad av ramnar

The leaf border of the tree line in fiery yellow shift flames

Autumn awakens to apply for the loan of life

Brantern's fairy tale view my thirsty soul is now breastfeeding

Down the snake-like river the river meanders

Heavy I up strive blindly

In the late twilight wind

By rock walls mighty as a huge cathedral

Nordstormen's breath regenerates the frost

Where the rocks form the dark temple hall

To Fjälls, to fjälls where storm embraces me

To Fjälls, to fjälls guarded by frames

Towards the edge of the sky, the mountain heights of the mountain are marked

Snow-adorned tops like pinnacles and towers

They stand up to the sky when the crowded sun shines with satisfaction

In the stepless outcrop, the horn of perfection sounds

To Fjälls, to fjälls where storm embraces me

To Fjälls, to fjälls guarded by frames