Jumbotronen - Tomas Andersson Wij

Nu släcker de ner i hallen

Jumobotronen tänds

Den söker över blanka isen

Upp över läktaren

Dörren öppnas, jublet stiger

Med lukten av krut

Har jag lärt mig att leva här

Eller bara att stå ut?

Jumbotronen genom märg och ben

Och ett snabbt blänk i tigerns blick

Vi vet vad vi bytte bort

Men knappast vad vi fick

För varje gud som korsfästs

Finns en människa som tar vid

Och gör folket till kuggarna

I sitt stormaskineri

Och i natt kastar havet upp kroppar längs

Portugals stränder

Och barnen sover i piketerna

Med flygbiljetter i sina händer

Jumbrotronen in mot mörkrets hjärta

Kanske kommer en dag

Då även du går ner i vattnet

Då även du ger dig av

Min själ är en kopp blaskigt kaffe

I strupen som aldrig får nog

Hann du se det i mina ögon

Hur stjärnorna tändes och dog?

Jumbotronen stannar på min plats

Jag vinkar och ler

Jag har lärt mig att hålla färgen

Det är en ny sorts ensamhet

Så länge jag kan minnas

Har jag väntat på ett svar

Ett mönster, nån sorts förklaring

Till sorgen som jag har

Jumbotronen stryker över isen

Som en smekning från en hand

Stämmer ur alla strängar inom mig

Till en obegriplig klang

Jumbotronen genom tidens väggar

Dom kör reprisen igen

Hur den förlorade sonen når botten

Innan han förmår vända hem

Vi gräver upp den sista bit mark

Som en gång var helig för oss

Och ser den sista kopplade hunden

Slita sig loss

Får jag känna din hand över mitt bröst

Får jag be dig stanna i natt?

När de släckt och allting har tystnat

Och himlen skrikits svart

Jumbotronen visar vägen

Och spelarna går ut på rad

Kände du hur mitt hjärta tvekade

Men tog upp sina slag?

Now they go out into the hall

The Jumobotron lights up

It searches over shiny ice

Up over the stands

The door opens, the cheers rise

With the smell of gunpowder

Have I learned to live here

Or just to endure?

The jumbotron through the marrow and bones

And a quick gleam in the tiger's gaze

We know what we exchanged

But hardly what we got

For every god who is crucified

Is there a person who takes over

And make the people the cogs

In its large machinery

And last night the sea throws up bodies along

Portugal's beaches

And the children sleep in the pickets

With plane tickets in their hands

The jumbo throne towards the heart of darkness

Maybe one day it will come

Then you also go into the water

Then you too leave

My soul is a cup of bubbly coffee

In the throat that never gets enough

Did you see it in my eyes

How did the stars light up and die?

The jumbo throne stays in my place

I wave and smile

I have learned to keep the color

It's a new kind of loneliness

As long as I can remember

Have I been waiting for an answer

A pattern, some kind of explanation

To the grief I have

The jumbotron strokes the ice

Like a caress from a hand

True from all strings within me

To an incomprehensible sound

The jumbotron through the walls of time

They run the replay again

How the prodigal son reaches the bottom

Before he can return home

We dig up the last piece of land

Which was once sacred to us

And sees the last connected dog

Tear yourself loose

May I feel your hand over my chest

May I ask you to stay tonight?

When they went out and everything was quiet

And the sky screamed black

The jumbo throne shows the way

And the players go out in a row

Did you feel my heart hesitate?

But took up their punches?