I Doden Fann Hon Liv - Siebenbürgen

Norr om morgataria

Vid fallna skuggors land

Jag möttes av beslöjad död

Och sträckte ut min hand…

Så vandrade jag sakta

Åtföljd av den döde

Som med loja gester

Till min systers grav mig förde…

Där i skuggrik glänta

Strax tigande jag stod

Vid graven där min syster lagts

Till vila nedan fuktig jord…

Hoc situs est dorca

Här vid denna viloplats

Avsedd som den sista

Styrkt av gränslös vrede strax

Jag frilagt hennes kista…

På bädd av convallaria

Som färgats rosenröd

Ty, kistan den var full av blod

Låg dorca, dock ej död…

Så, för vackra dorca

Min syster och min viv

Blev döden icke slutet

Ty, i döden fann hon liv…

North of morgataria

In the land of fallen shadows

I was met by veiled death

And stretched out my hand…

So I walked slowly

Accompanied by the dead

As with loyal gestures

To my sister's grave brought me…

There in shady clearing

Just silent I stood

At the grave where my sister was laid

To rest below moist soil…

Hoc site is dry

Here at this resting place

Intended as the last

Proven by boundless anger soon

I exposed her coffin…

On a bed of convallaria

As colored rose red

For the coffin was full of blood

Low dorca, but not dead…

So, for beautiful dorca

My sister and my wife

Death did not end

For in death she found life…