En Blixt Från Klar Himmel - Vintersorg

Åskvigg slår mot regnblöt bark

Jordströmmar antänder sedan roten

Fåror har plöjts likt vidsträckt odlingsmark

Av källan som slungar ut eldkloten

Det rullas ut en brokig linda

Med verkning att förblinda

Tills ett naturbål brinner med ljudlig signatur

Därefter ligger skogen som förkolnade rester

Mot nattens fond en brandgul kontur

Ett dramatiskt skådespel som lystiden befäster

Naturbålets magi

Skänker liv till drömbilders värld

Från åskvädrets logi

Och följer luftströmmars färd

Naturbålets empiri

Är ett starkt men förgängligt sken

Likt trolldom och signeri

Vaknar nästa blossande fenomen

Irrbloss som självantänds, likt nattens kristaller

Och lågar över myr och hed

Där som det stilla står, förmultnar och faller

Som blixtnedslagets efterled

På den ljungbevuxna heden, en lägereld

För att värma de som i drömmar satt

Där «Yggdrasil» ligger av elmseld fälld

Och tanken färdas i evignatt

Thunderstorm strikes against rain-soaked bark

Earth currents then ignite the root

Furrows have been plowed like extensive arable land

Of the source that throws out the fireball

A motley wrap is rolled out

With effect to blind

Until a natural bonfire burns with an audible signature

After that, the forest lies as charred remains

Against the background of the night a fiery yellow contour

A dramatic spectacle that fortifies the time of light

The magic of the natural fire

Gives life to the world of dream images

From the accommodation of the thunderstorm

And follows the flow of air currents

The empirics of the natural fire

Is a strong but perishable light

Like sorcery and signing

Awakens the next flaring phenomenon

Iris flare that ignites itself, like the crystals of the night

And lies over bogs and moors

Where it still stands, decays and falls

As the aftermath of the lightning strike

On the heather-covered heath, a campfire

To warm those who sat in dreams

Where «Yggdrasil» is located by fire

And the thought travels forever