En gång I Stockholm - Monica Zetterlund

Kom med mig, sa min vän

Nu faller vinterns första tysta snö

Och sommaren är slut

Jag har en segelbåt i Klara sjö

Kom, min vän, min båt är vit som snö

Ja, kom vi seglar ut

Kom, min vän, kom ombord

Där ser du vit av snö vår Riddarfjärd

Vår båt går ut i snö

Ja, Stockholms vinter är en sällsam värld

Mås och trut, i tyst och vacker snö

Och skön är Stockholms ö

Tyska kyrkans klang, ropar stumt 'ding dang'

En sagolik strand, ett sagolikt land

Som möter oss två i vår båt

Håll min hand, håll min hand

För dig och mig så är det sommar än

Kom segla ut med mig

Där du och jag är, där är sommaren

Sommaren, och den tar aldrig slut

För jag, jag älskar dig

Håll min hand, håll min hand

Come with me, said my friend

Now the first silent snow of winter falls

And summer is over

I have a sailboat in Klara lake

Come on, my friend, my boat is white as snow

Yes, let's sail out

Come, my friend, come on board

There you see white of snow our Riddarfjärd

Our boat goes out in the snow

Yes, Stockholm's winter is a strange world

Seagull and trout, in quiet and beautiful snow

And Stockholm's island is beautiful

The sound of the German church, shouts dumb 'ding dang'

A fabulous beach, a fabulous country

Who meets the two of us in our boat

Hold my hand, hold my hand

For you and me, it's summer yet

Come sail out with me

Where you and I are, there is summer

Summer, and it never ends

Because I, I love you

Hold my hand, hold my hand