Nar min van... - Monica Zetterlund

«När min vän sökte min kärlek

En morgon slöjad i grönt

När min vän sökte min kärlek

Då doftade blommorna skönt

När min vän vandrade ifrån mig

I solens klämtande glöd

När min vän vandrade i från mig

Var himlen så flammande röd

I nattens dimmor och lysande träd

Tystnade fåglarnas sång

Månen förkunnande tiden är slut

Och slog sin silvergong-gong

När min vän vände tillbaka

En morgon slöjad i dis

När min vän vände tillbaka

Var blommorna frusna till is

I nattens dimmor och lysande träd

Tystnade fåglarnas sång

Månen förkunnande tiden är slut

Och slog sin silvergong-gong

När min vän vände tillbaka

En morgon slöjad i dis

När min vän vände tillbaka

Var blommorna frusna till is

Var blommorna frusna till is

Var blommorna frusna till is"

«When my friend sought my love

A morning veiled in green

When my friend sought my love

Then the flowers smelled nice

When my friend walked away from me

In the squeezing glow of the sun

When my friend walked in from me

Was the sky so blazing red

In the mists of the night and shining trees

The song of the silent birds

The moon proclamation time is over

And struck his silver gong-gong

When my friend returned

A morning veiled in haze

When my friend returned

Where the flowers were frozen to ice

In the mists of the night and shining trees

The song of the silent birds

The moon proclamation time is over

And struck his silver gong-gong

When my friend returned

A morning veiled in haze

When my friend returned

Where the flowers were frozen to ice

Where the flowers were frozen to ice

Where the flowers were frozen to ice "