Duvemåla Hage - Helen Sjöholm

Sedan han lämnat Korpamoen

Tar han stigen mot Bökevara

Bidalites vägskäl ser han snart

En halv fjärdings väg är det bara

Skälljud från korna hör han svagt

Ifrån Åskålens näs och uddar

Hölassen där i träd och snår

Brukar kvarlämna strån och suddar

Över grind och stätta

Har han svingat sig, nu är han nära

Fötterna är lätta

För han vandrar vägen till sin kära

Åkerby har han bakom sig

Där ska dansas på lördagsnatten

När han passerat Åleberg

Ser han Kråkesjöns dunkla vatten

På Krysseboda sommaräng

Ser han liljekonvalj utslagen

Björkskogen där bär nya löv

Där är ljust in på sena dagen

Över grind och stätta

Har han svingat sig, nu är han nära

Fötterna är lätta

För han vandrar vägen till sin kära

Snart är han vid Sju Bönders grind

Jag kan skymta hans vita krage

Snart med hans axel mot min kind

Går jag i Duvemåla hage

Since he left Korpamoen

He takes the path towards Bökevara

He will soon see Bidalite's crossroads

It's only half a quarter of the way

Barking sounds from the cows he hears faintly

From Åskålen's headland and headlands

The hayloft there in trees and thickets

Usually leaves straws and blurs

Over the gate and the gate

Has he swung, now he is close

The feet are light

Because he walks the path to his beloved

He has Åkerby behind him

There will be dancing on Saturday night

When he passed Åleberg

He sees the dark waters of Lake Kråkesjön

At Krysseboda summer meadow

He sees lily of the valley knocked out

The birch forest there bears new leaves

It is bright in the late day

Over the gate and the gate

Has he swung, now he is close

The feet are light

Because he walks the path to his beloved

Soon he is at the Gate of Seven Farmers

I can glimpse his white collar

Soon with his shoulder against my cheek

I go to Duvemåla pasture