När Jag Såg Dig - Eva Dahlgren

Det är tur att man inte vet

Det var lördagseftermiddag i november

Jag var med mina vänner

Men jag var trött och inte på humör

Att konversera som vi stockholmare gör

Ingen lyssnar orden studsar och dör

Regn

Jag väntade på en taxi hem

Som aldrig ville komma

Och det var då

När jag gav upp och ringde på igen

Som det blev sommar

Så

Det är ett sällsynt fenomen

Men ibland står tiden still

Utan önskan eller vilja

Och jag vet att jag tänkte att just det här

Har jag läst om och sett på film

Det är något jag alltid kommer att minnas

Och jag

Som alltid kontrollerar mig

Och aldrig vilar i en blick för länge

Jag dog i den stunden och föddes där

I ett ögonblick för länge

När jag såg dig

It's lucky you do not know

It was Saturday afternoon in November

I was with my friends

But I was tired and not in the mood

To converse as we Stockholmers do

No one listens to the words bounce and die

Rain

I was waiting for a taxi home

Who would never come

And that was then

When I gave up and called again

As it became summer

So

It is a rare phenomenon

But sometimes time stands still

Without desire or will

And I know I'm thinking that's just this

Have I read about and watched movies

It's something I will always remember

And I

Who always controls me

And never rest in a glance for too long

I died at that moment and was born there

In a moment too long

When I saw you