Ändlösa Ådror - Dödsrit

I din vansinnesfärd drömmer du dig bort?

Bortom horisonten gömmer du din sorg

Vanställda förevändningar glömmer du bort

Begravd i ett gemensamt arv stulet från oss

I ett hopp om förändring dör vi av törst

Vridna värderingar begraver min röst

Ändlösa ådror slingrar sig fram

Dränker alla band vi knutit från varandra

I en felfri värld kan vi börja om

Men dess utopi gör mig aldrig kär

Så vi vänder andra kinden till, glömmer våra besvär

Och deras totalitär får vi aldrig känna till

In your madness, do you dream away?

Beyond the horizon, you hide your grief

You forget about misguided pretexts

Buried in a common heritage stolen from us

In the hope of change, we die of thirst

Twisted values ​​bury my voice

Endless veins meander

Drowns all the ties we have tied apart

In a flawless world, we can start over

But its utopia never makes me fall in love

So we turn the other cheek, forgetting our troubles

And we will never know their totalitarianism