Djurgårdsmässa - Cornelis Vreeswijk

Bror Andersson går framåt med nävar och med krut

Och Petterson föryngras i förtreten

Men stackars lilla Lundström han sixar som förut

Och ängslas för den stora kometen

Han söker sina drömmar och letar sina ljus

Och han gnolar sina visor på krog och fattighus

Mens Andersson går framåt med puka och salut

Och Petterson dras uppåt av magneten

I nya krya tider har människorna brått

Och springer så det dövar och det slamrar

I nya krya tider har människohjärtat fått

Elektriskt ljus i båda sina kamrar

Där sitter inget barn mer och gråter eller hur?

För gråten är en ynkrygg och en kasperfigur

I nya krya tider har människorna brått

För allt det myckna nya som belamrar

Ej vilja vi begynna någon domaredans

Ty domare finns det alltför gott om

Så lämnom vi kometen med krona och med svans

Och nya krya herrar som har bråttom

Vad synes er om våren som fantiserar stort

Om blommor och om blader i sommarens port?

Ej vilja vi begynna någon domaredans

Men det blyga och det spröda är det smått om

De frejdliga och friska behärskar sin trapets

Och lyfter sig på alla håll och kanter

Men mycket här i världen av styrkedom har getts

Av clowner och av små komedianter

Hur skulle det så vara förutan någon bön

Om vår lilla pappa Geno fick ut sin lilla lön?

Fast han inte är så hemma på hantel och trapets

Och har det svårt på alla håll och kanter

Ty blundom vi för bristen hos denne lille man

Och bristen hos den ena och den andra

Skjut ej på pianisten för han gör så gott han kan

Och för övrigt är det meningslöst att klandra

Så ropar det en Lillklas i skogen någonstans

«Hej hoppla mina hästar!»

fast de inte alls är hans

Så blundom vi för bristen hos denne lille man

Och bristen hos den ena och den andra

Brother Andersson moves forward with fists and gunpowder

And Petterson is rejuvenated in regret

But poor little Lundström, he sixes as before

And worried about the big comet

He seeks his dreams and seeks his lights

And he hums his songs in taverns and poorhouses

Mens Andersson moves forward with knocks and salutes

And Petterson is pulled upward by the magnet

In new times, people are in a hurry

And runs so it's deafening and clattering

In new cold times, the human heart has received

Electric light in both its chambers

No more children sitting there crying, right?

For weeping is a pity ridge and a Casper figure

In new times, people are in a hurry

For all the many new things that clutter up

We don't want to start any judge dance

For judges are too plentiful

So we leave the comet with a crown and with a tail

And new gentlemen who are in a hurry

What do you think about the spring that fantasizes big

Of flowers and of leaves in the gate of summer?

We don't want to start any judge dance

But the shy and the fragile are few and far between

The peaceful and healthy master their trapeze

And rises in all directions and edges

But much in this world of strength judgment has been given

Of clowns and of little comedians

How would it be without some prayer

If our little daddy Geno got paid his little salary?

Although he is not so at home on dumbbells and trapeze

And have a hard time in all directions

For we turned a blind eye to the shortcoming of this little man

And the lack of one and the other

Don't shoot the pianist because he's doing the best he can

And by the way, it's pointless to blame

That's how a Lillklas shouts in the forest somewhere

«Hello hop my horses!»

though they are not his at all

So we turned a blind eye to the shortcomings of this little man

And the lack of one and the other