Vandraren - Nordman

Vandraren har ingen stans att gå, när han kommit fram till slutet

Månen färgar alla skuggor blå, han är ensam kvar där ute

Långt där borta från en enslig gård, lyser värmen ut i natten

Väcker hungern i hans frusna kropp, som har levt på luft och vatten

Det gör ont, men gå ändå, du kan alltid vända om

Det gör ont, men gå ända, du är här och kom hit som en vandrare

Klockan ringer för en ensam själ, den har lånat röst av döden

Vill den illa eller vill den väl, när den räknar våra öden

Sluta tänka det är svårt ändå, du får ta en dag i taget

Vandraren har ingen stans att gå, om han går vid sista slaget

Det gör ont, men gå ändå, du kan alltid vända om

Det gör ont, men gå ända, du är här och kom hit som en vandrare

Det gör ont, men gå ändå, du kan alltid vända om

Det gör ont, men gå ända, du är här och kom hit som en vandrare

The walker has nowhere to go when he has reached the end

The moon colors all the shadows blue, he is left alone out there

Far away from a lonely farm, the warmth shines out into the night

Awakening the hunger in his frozen body, which has lived on air and water

It hurts, but go anyway, you can always turn around

It hurts, but go ahead, you're here and you came here as a wanderer

The bell tolls for a lonely soul, it has borrowed voice from death

Will it badly or will it well, when it calculates our destinies

Stop thinking it's hard anyway, you have to take it one day at a time

The walker has nowhere to go, if he walks at the last beat

It hurts, but go anyway, you can always turn around

It hurts, but go ahead, you're here and you came here as a wanderer

It hurts, but go anyway, you can always turn around

It hurts, but go ahead, you're here and you came here as a wanderer