När den ena vill gå och den andra ser på - Nordman

Hon går sakta förbi

o hon vänder sig om

jag kan se att hon söker, min blick en gång till

fastän hoppet har dött

hon e ensam o trött

men jag kan inte visa den väg hon ska gå

o en gång va vi nära, ja minns hur de va

som en virvlande höststorm ja vet att hon va

den panik som vi skapat av kärlek o is

men jag ser att hon saknar det än på nått vis

Och vi ser på varann, det är tyst i en stund

ja vill säga något vänligt, de blir bara dumt

när den ene vill gå, o den andra ser på

Är det svårt att förklara och svårt att förstå

Men en gång va vi nära, så nära de gick

Det är nära till vintern i främlingen blick

Och jag tar hennes kyla, jag minns när hon brann

Men jag hoppas hon glömmer han?

snart om hon kan

She walks slowly past

o she turns around

I can see that she is looking, my gaze again

though hope has died

she is alone and tired

but I can not show the way she should go

o once we were close, yes remember how they were

like a whirling autumn storm yes know she va

the panic we created from love and ice

but I see that she still misses it in some way

And we look at each other, it's quiet for a while

yes want to say something friendly, they just get stupid

when one wants to go, and the other looks on

Is it difficult to explain and difficult to understand

But once we were close, so close they went

It's close to winter in the stranger's gaze

And I take her cold, I remember when she burned

But I hope she forgets him?

soon if she can