Eld - Månegarm

Tronar på bädd så röd

dömd att evigt vakta,

en gång luftens okrönte kung

nu fjättrad tills tid blir aska

Eld så ren, bränner köttet

tänder skiljer märg från ben

Sover glömskans

befriande sömn

men drömmar ger ej honom vila

En strimma av rök,

svart som opal,

blott stoft av det som

skall komma

Eld så ren, bränner köttet,

tänder skiljer märg från ben,

Vakna, sprid dina vingar

och låt skuggan härska än en gång.

Ondsint, förbittrad,

ruvar på hämd.

Galen av hunger,

tårar av blod…

Liv skall ge vika för död…

…och döden skall komma

för ung som för gammal

och rensa upp landet från mänsklighet

Högt över träden med

vindar av storm,

ett liv för varje år, vid

Helheims rand.

För dagar av pina för

dagar av sorg,

ett hat är övermäktigt, nu ni döden skall dö.

Eld så ren, bränner köttet,

tänder skiljer märg från ben.

Vakna, sprid dina vingar

och låt skuggan härska

än en gång

Throne on bed so red

doomed to guard forever,

once the uncrowned king of the air

now chained until time turns to ashes

Fire so clean, burns the meat

teeth separate marrow from bone

Sleeps forgetfulness

liberating sleep

but dreams do not give him rest

A streak of smoke,

black as opal,

just dust of what

shall come

Fire so pure, burns the flesh,

teeth separate marrow from bone,

Wake up, spread your wings

and let the shadow rule once more.

Malicious, bitter,

broods on revenge.

Crazy about hunger,

tears of blood…

Life must give way to death…

… And death shall come

too young and too old

and cleanse the land from humanity

High above the trees with

winds of storm,

a life for each year, at

Helheims rand.

For days of pain too

days of grief,

a hatred is overwhelming, now you death is to die.

Fire so pure, burns the flesh,

teeth separate marrow from bone.

Wake up, spread your wings

and let the shadow rule

once