Simmaren - KENT

Dom rear ut mitt hemland

Konkurrensen ska vara fri

Så ta ditt liv i egna händer, ingen lägger sig i

De nakna och de döda

Alla ska vara med

Men du får skylla dig själv nu om du får problem, det är ditt problem

Vår sagostund förändras och vi flyr från retoriken, till chartervita stränder

God Jul och Gott Nytt År och allt är glömt

Låt det vara

Låt tiden göra jobbet åt oss

Det rinner av oss till slut

Men dig ska jag aldrig nånsin glömma

Låt det vara

Låt det sjunka som Titanic

Det som var är över

Men dig ska jag aldrig nånsin glömma

Det som känns som ett par timmar, kan vara månader som går

Åh varför ökar tiden farten, ju mindre av den man har kvar?

Jag blir insjön gömd i dimman, den som nästan växt igen

Där du lärde mig att simma, i Augusti nittonhundrasjuttiofem

Låt det vara

Låt tiden göra jobbet åt oss

Det rinner av oss till slut

Men dig ska jag aldrig nånsin glömma

Låt det vara

Låt det sjunka som Titanic

Det som var är över

Men dig ska jag aldrig glömma

Lyckan är din ensak

Lyckan är privat

Men sorgen måste delas, annars blir den alldeles för stor

Låt det vara

Låt tiden göra jobbet åt oss

Det rinner av oss till slut

Men dig ska jag aldrig nånsin glömma

Låt det vara

Låt det sjunka som Titanic

Det som var är över

Men dig ska jag aldrig glömma

They rear out my homeland

The competition must be free

So take your life into your own hands, no one gets involved

The naked and the dead

Everyone should be involved

But you have to blame yourself now if you get in trouble, that's your problem

Our story time changes and we escape from the rhetoric, to charter white beaches

Merry Christmas and Happy New Year and everything is forgotten

Let it be

Let time do the work for us

It drains from us in the end

But I will never forget you

Let it be

Let it sink like the Titanic

What was is over

But I will never forget you

What feels like a couple of hours can be months

Oh why does time increase speed, the less of it you have left?

I get the lake hidden in the fog, the one that almost grew again

Where you taught me to swim, in August, two hundred and seventy-five

Let it be

Let time do the work for us

It drains from us in the end

But I will never forget you

Let it be

Let it sink like the Titanic

What was is over

But I will never forget you

Happiness is yours alone

Happiness is private

But the grief must be shared, otherwise it will be far too great

Let it be

Let time do the work for us

It drains from us in the end

But I will never forget you

Let it be

Let it sink like the Titanic

What was is over

But I will never forget you