Gatan Fram - Håkan Hellström

Jag låg i rännsten med Anne-Louise, från himlen föll regnet ner

Det var timmarna innan hon rest sin väg och jag druckit ännu mer

Jag sa inte förlåt, du sa ingenting.

Vad skulle det tjäna till?

Du var någon som gick bredvid när jag gick gatan fram

Anne-Louise

Jag bor kvar i stan, varje dag och natt ser jag samma ansikten

Och ibland har jag kunnat höra ditt skratt, sett ditt leende

För ett ögonblick mellan hjärtats slag stod du åter framför mig

Men det var bara nåt som kom över mig när jag gick gatan fram

Anne-Louise

John har slutat på kakfabriken, han sjunger på gatorna

Jag tog min son till skansen igår för att skratta åt aporna

Förälskelser är lätta att glömma, för en del är de ett levebröd

Jag lever på sånt jag får för mig ibland när jag går gatan fram

Anne-Louise

Jag skriver till dig från en musikerloge som mest liknar ett cykelgarage

På mitt kavajuppslag sitter din brosch, på bordet ligger kvällens gage

Förälskelser är lätta att glömma, för en del är de ett levebröd

Du och jag, vi möts säkert en dag när vi går gatan fram

När vi går gatan fram, Anne-Louise

Gatan fram, Anne-Louise

I was lying in the gutter with Anne-Louise, from the sky the rain fell

It was the hours before she left and I drank even more

I did not say sorry, you did not say anything.

What would it serve?

You were someone walking next to me as I walked down the street

Anne-Louise

I still live in the city, every day and night I see the same faces

And sometimes I could hear your laughter, see your smile

For a moment between the beats of the heart, you stood in front of me again

But it was just something that came over me as I walked down the street

Anne-Louise

John has stopped at the cake factory, he sings in the streets

I took my son to the fort yesterday to laugh at the monkeys

Loves are easy to forget, for some they are a livelihood

I live on things I get for myself sometimes when I walk down the street

Anne-Louise

I'm writing to you from a musician's lodge that most resembles a bicycle garage

On my jacket spread is your brooch, on the table is the evening's gage

Loves are easy to forget, for some they are a livelihood

You and I, we'll probably meet one day as we walk down the street

As we walk down the street, Anne-Louise

The street ahead, Anne-Louise