I det tysta - Fronda

VERS 1

Min uppväxt var omtumlande

För många viljor i en fyrarummare

Men jag har alltid varit drömmare

Jag liksom flöt iväg när jag blundade

En ensam kille med fantasi

Dom skrattade åt mig så intensivt

Så framgång sa: «ge Sebastian tid tills han fattar vad han kraschlandat i

Han är för envis för att ge upp, på rätt väg men i fel buss

För smart för ett branschspel, usch från början sist men han blev störst"

Fattar du: jag känner mig störst!

Ja, jag har arbetat skiten ur mig

Konsekvent upprepning begriper du ej

Trott på mig själv när du viker ut dig

Valde skapande före publikens jubel, tyst

Ref

Stillheten sa

Att drömmaren var jag

För i det tysta vilar sanningen

Och tystnaden sa

Följ dina hjärtslag

Ja, i det tysta vilar sanningen

Stillheten sa

Att drömmaren var jag

För i det tysta vilar sanningen

Och tystnaden sa

Följ dina hjärtslag

Ja, i det tysta vilar sanningen

VERS 2

Trott på mig själv sen barnsben, aldrig haft en plan B

För visionen som jag ser, är mycket mer än as-fet

«Musiken ska lyckas» sa jag som ny

Allvarlig blick — ryggraden styv

Grabben utan avgångsbetyg

Vill mycket mer än det lagom belyst

«Ska leva på rap, fatta, vi kör»

Dom himlar med ögonen, skrattar i kör

Omvandlar samtalet till platta förhör

Förminskar min dröm, som snackare gör

Försöker skola mig som pappan som vet:

«Även om du hade haft kvalité

Så ska du nog sluta uppvakta idén»

Dom känner inte min arbetskapacitet

Jag har arbetat skiten ur mig

Konsekvent upprepning begriper du ej

Trott på mig själv när du viker ut dig

Valde skapandet före publikens jubel, tyst

Ref

Stillheten sa

Att drömmaren var jag

För i det tysta vilar sanningen

Och tystnaden sa

Följ dina hjärtslag

Ja, i det tysta vilar sanningen

Stillheten sa

Att drömmaren var jag

För i det tysta vilar sanningen

Och tystnaden sa

Följ dina hjärtslag

Ja, i det tysta vilar sanningen

VERSE 1

My upbringing was tumultuous

Too many wills in a four-room apartment

But I've always been a dreamer

I kind of floated away when I closed my eyes

A lonely guy with an imagination

They laughed at me so intensely

So success said: «give Sebastian time until he realizes what he has crashed into

He is too stubborn to give up, on the right track but on the wrong bus

Too smart for an industry game, ugh from the beginning last but he became the biggest"

Do you understand: I feel the greatest!

Yes, I've worked the crap out of me

You don't understand consistent repetition

Believe in myself when you fold out

Chosen creatively before the cheers of the crowd, quietly

Ref

The silence said

That the dreamer was me

Because in the silence rests the truth

And the silence said

Follow your heartbeat

Yes, in the silence rests the truth

The silence said

That the dreamer was me

Because in the silence rests the truth

And the silence said

Follow your heartbeat

Yes, in the silence rests the truth

VERSE 2

Believed in myself since childhood, never had a plan B

Because the vision that I see, is much more than as-fet

«The music must succeed» I said as if new

Serious look — spine stiff

The guy without a passing grade

Want much more than that adequately lit

«Will live on rap, get it, we drive»

They roll their eyes, laugh in unison

Converts the conversation into flat interrogations

Shrinking my dream, as talkers do

Trying to school me like the father who knows:

«Even if you had quality

So you should probably stop courting the idea»

They don't know my work capacity

I've worked the crap out of me

You don't understand consistent repetition

Believe in myself when you fold out

Chose the creation before the cheers of the crowd, quietly

Ref

The silence said

That the dreamer was me

Because in the silence rests the truth

And the silence said

Follow your heartbeat

Yes, in the silence rests the truth

The silence said

That the dreamer was me

Because in the silence rests the truth

And the silence said

Follow your heartbeat

Yes, in the silence rests the truth