Sibelius: Fridolin's Madness - Ylioppilaskunnan Laulajat - YL Male Voice Choir, Ян Сибелиус

Knappt leker mört, knappt hoppar lax

Knappt blåses vintern ut

Då står du röd som fordomdags

Och glimögd vid din knut

Vid idealens spruckenhet

Och känslans skämda vin

Var får din själ sin druckenhet

Du gamle Fridolin?

Du går med knäsid gångjärnsrock

Och hög och fejad hatt

Du drager balsam i din lock

Och bär en skön kravatt

Ack, på de unga narrars stig

Där vällukt svävar fin

Att jag ännu skall möta dig

Du gamle Fridolin!

Gå hem och gnid, det fåralår

Som hänger på din vägg

Och sjung om våra tomma år

Och sälla dryckers drägg

Gjut dubbelt öl på flisorna

Av sargad violin

Och gjut i aftonvisorna

Ditt svårmod, Fridolin!

Barely roaches roost, salmon barely jump

The winter is barely blown out

Then you stand red as in ancient times

And gleaming at your knot

At the cracking of ideals

And the feeling of spoiled wine

Where does your soul get its drunkenness

You old Fridolin?

You wear a knee-length hinge skirt

And high and swept hat

You draw conditioner in your lid

And wears a nice tie

Alas, on the path of the young fools

Where the smell floats fine

That I'll still meet you

You old Fridolin!

Go home and rub, it sheep year

Hanging on your wall

And sing about our empty years

And rare drink drags

Pour double beer on the chips

Of scarred violin

And cast in the evening songs

Your reluctance, Fridolin!