Stjärnors Mjöd - Finntroll

Djupt i skogen fränder samlats

Mjöd av stjärnestoft vi bryggt

Runt mig alla festa, drömma

Denna syn jag aldrig glömma

I regnet jag såg den komma

Den steg så långsamt ur tjärnens djup

Ett vått ljud, suckande tungt

Spretande, knotig och grå

Alger och vatten, lera och slamm

Tjärnens smuts från vidundret rann

Det var kanske en fot, en extremitet

Som i mossan slappt då trampat

I skymning ett dussin ögon tändes

Ofattbar kyla dessa blickar spred

Formen ohygglig, en sanslös kontur

Dess gälar fladdra, i munnar det vina

Klagande sorgfyllt sin avbrutna dvala

En raspig ton från dess halsar steg

Alger och vatten, lera och slamm

Tjärnens smuts från vidundret rann

Förbannelser i dess läte kvida

I mina öron, i mina minnen de svida

Besten denna mig på flykt då tvingat

Jag löpte vilt genom skog och snår

Dess mardrömsläte i skuggor klingat

Gnolat, viskat, hånat mina sår

Slingrande armar överallt de räckas

Den mörka jätten endast jag sett

Skepnaden evigt mot stjärnor sträckas

Guden ur djupet och bortom allt vett

Alger och vatten, lera och slamm

Tjärnens smuts från vidundret rann

Kunde ej trotsa, rädslan då vann

Den natten jag sprang, jag sprang, jag sprang

Djupt i skogen fränder samlats

Mjöd av stjärnestoft vi bryggt

Runt mig alla festa, drömma

Denna syn jag aldrig glömma

Alger och vatten, lera och slamm

Tjärnens smuts från vidundret rann

Kunde ej trotsa, rädslan då vann

Den natten jag sprang, jag sprang, jag sprang

Deep in the forest relatives gathered

Mead of star dust we brewed

All around me party, dream

This sight I will never forget

In the rain I saw it coming

It rose so slowly from the depths of the pond

A wet sound, sighing heavily

Scattered, gnarled and gray

Algae and water, clay and sludge

The pond's dirt from the wonder flowed

Maybe it was a foot, an extremity

As in the moss slack then trampled

At dusk a dozen eyes were lit.

Incredibly cold these glances spread

The shape is awful, a senseless contour

Its gills flutter, in its mouths the wine

Complaining sadly his interrupted hibernation

A raspy tone rose from its necks

Algae and water, clay and sludge

The pond's dirt from the wonder flowed

Curses in its sound quiver

In my ears, in my memories they sting

The best this me on the run then forced

I ran wild through forest and thickets

Its nightmare sound in shadows sounded

Gnolat, whispered, mocked my wounds

Winding arms everywhere they reach

The dark giant only I have seen

The figure is stretched forever towards the stars

God from the depths and beyond all reason

Algae and water, clay and sludge

The pond's dirt from the wonder flowed

Could not defy, the fear then won

The night I ran, I ran, I ran

Deep in the forest relatives gathered

Mead of star dust we brewed

All around me party, dream

This sight I will never forget

Algae and water, clay and sludge

The pond's dirt from the wonder flowed

Could not defy, the fear then won

The night I ran, I ran, I ran