De Mördades Fria Republik - Dan Berglund

Jag åt min gröt och läste tidning

Tog väskan i min hand och kysste kärringen

Djup låg snön och natten såg mitt spår

Där på vägen som jag traskat fram i tretton långa år

Och denna dag låg vinden på från nord

Vi svetsade på däck, tretti meter över jord

Då hörde jag ett dån, och någon som skrek: -Sven!

Men allt försvann i blod och eld och det blev natt igen

Så vaknade jag upp i en kista utav gran

Och tänkte att det här, detr liknar ju själva fan

Och kärringen hon grät och varlikblek i sin syn

Medan prästen bad till herren gud med näsan sin i skyn

Sen firades jag ner till min enkla lägenhet

Och börjar rulla tummar i min tysta ensamhet

Då var det nån som sa: — Kamrat och bästa lik!

Välkommen till dom mördades fria republik!

Och där bland sten, bland rötter, sand och mull

Låg människor i led, hela jorden var full

Av kvinnor och män som arbetat en gång

Och dom reste sig så jorden skalv och stämde upp en sång

Vi mördades i den svenska industrin

Vi femhundra per år som blir slaktade som svin

I fabrikerna där man suger ut vår märg

Och störst av alla mördare är Jacob Wallenberg

Det var vi som höll igång hans fabrik

Det var vi som föll och blev burna ut som lik

Vi bugade för bödeln, vi gödde honom stor

Medan sossarna och facket sprang och putsade hans skor

Nu kräver vi hämnd, hör vårt bittra skrik

Det hörs genom maskinerna i varje fabrik

Det hörs i vindens sus och i höga furors sång

Och det kräver att du gör din plikt och hämnas oss en gång

Och genom maskinerna sjunger vi för er:

Studera Marx och Lenin och förena er

Klass mot klass måste striden stå

Och i tysthet ska vi stiga upp och vara med er då

I ate my porridge and read a newspaper

Took the bag in my hand and kissed the bitch

The snow was deep and the night saw my trail

There on the road that I have trodden for thirteen long years

And this day the wind was blowing from the north

We welded on deck, thirty meters above ground

Then I heard a roar, and someone shouted: -Sven!

But everything disappeared in blood and fire and it was night again

Then I woke up in a chest of spruce

And thought that this, it looks like hell itself

And the old woman she cried and pale in her sight

While the priest prayed to the Lord God with his nose in the sky

Then I was celebrated down to my simple apartment

And start rolling thumbs in my quiet loneliness

Then someone said: - Comrade and best corpse!

Welcome to the free republic of the murdered!

And there among stone, among roots, sand and earth

People were in line, the whole earth was full

Of women and men who once worked

And they arose, and the earth shook, and they sang a song

We were murdered in the Swedish industry

We five hundred a year being slaughtered like pigs

In the factories where our marrow is sucked out

And the biggest of all the killers is Jacob Wallenberg

We were the ones who kept his factory running

It was we who fell and were carried out as corpses

We bowed to the executioner, we fed him big

While the sauces and the union ran and polished his shoes

Now we demand revenge, hear our bitter cry

It is heard through the machines in every factory

It is heard in the whistling of the wind and in the song of tall pines

And it requires you to do your duty and avenge us once

And through the machines we sing for you:

Study Marx and Lenin and unite

Class against class, the battle must stand

And in silence we will get up and be with you then