Kedjan - Solen

Lämna mig i vitt och ljust, för den jag inte är

Lämna mig bland folk som tros veta vem jag är

Kedja fast mig i min säng, skjut mig full med gift

Att aldrig veta hur jag mår när ljuset släcks till sist

Varför är allting, aldrig för alltid

Låt mig vara tom en stund, för den jag faktiskt är

Låt mig vara fri en stund, jag älskar min misär

Kedja fast mig vid en tro, att verkligheten tär

Får aldrig veta hur jag mår, när ljuset släckts till sist

Varför är allting, aldrig för alltid

Varför är allting, aldrig för alltid

Varför är allting, aldrig för alltid

Varför är allting, aldrig för alltid

Varför är allting, aldrig för alltid

Varför är allting, aldrig för alltid

Varför är allting, aldrig för alltid

Leave me in white and light, for who I am not

Leave me among people who think they know who I am

Chain me to my bed, shoot me full of poison

Never knowing how I'll feel when the lights finally go out

Why is everything, never forever

Let me be empty for a while, for who I really am

Let me be free for a while, I love my misery

Chain me to a belief, that reality eats away

Never know how I feel when the lights are finally turned off

Why is everything, never forever

Why is everything, never forever

Why is everything, never forever

Why is everything, never forever

Why is everything, never forever

Why is everything, never forever

Why is everything, never forever