Till en gammal knarkare - Cornelis Vreeswijk

In kom en gammal knarkare på Klara Polisstation

hans skor var våta och hans ögon kalla

Och när han skulle tala fick han inte fram en ton

så han kunde varken sjunga eller tjalla

Vi la honom i en ensamcell: hans säng var våt av blod

Så småningom gick han in och ut som barn i huset

En vacker dag dök han plötsligt upp med ett brev och på brevet stod:

«Jag offrar mina ]skor för det grönaljuset…»

Men jag öppnade brevet och jag läste som så:

«Hej Bröder, lyssna nu till min historia

En gång var jag en vacker prins och lycklig som få

Min faders stolthet!

Och min moders gloria

En vacker dag emellertid, tog jag min första sil

Då öppnades min ögon och jag skåda'

bland alla stackars jävlarna som åker runt i bil

och bor och dör och äter i en låda

Så jag gav bort min arvedel till första bästa svin

som sprang iväg och köpte sig en fylla

Och jag bytte bort mitt vackra slott mot amfetamin

som jag hade i små kapslar i min hylla

Min fader dog av vrede och min moder dog av gråt

och jag blev hatad utav mina bröder

men jag gav väl fan i detta och jag gnolade en låt

där ja bodde i en svinkvart på Söder

Det sista som jag bytte bort det var min vackra röst

mot Adams äpple.

Och för fagra Eva

Och lade mig att vila mellan två kvinnobröst

för jag var trött, jag ville inte leva"

Här slutade brevet och intet öga torrt

och kommissarien röt: «Nå, för satan

Släpp ut den fan ur cellen!

Och se till att ha kommer bort!»

Så där låg vår knarkare på gatan

Då ljöd en röst från himmelen så klar och så ren:

«Låt alla era skenkänslor fara

Ty denna vackra prins han gav bort allt vackert sken

därför skall han evinnerligen vara!»

Man trodde ju Gud fader här i vår stad

ej skulle bli tillstädes.

Trodde du ja

Men femti gamla knarkare som han stod i en rad

och stampade och skrek: «Halleluja!»

Och fyra ljuva änglar tog hjärtat ur hans kropp

och la det i en plastpåse med hans spruta

Och sedan steg dom sakta mot Himmelen opp

Och nu är klockan mycket, dags att sluta

In came an old junkie at Klara Police Station

his shoes were wet and his eyes cold

And when he was about to speak, he couldn't get out a note

so he could neither sing nor sing

We put him in a solitary cell: his bed was wet with blood

Eventually he went in and out like a child in the house

One fine day he suddenly appeared with a letter and on the letter it said:

«I sacrifice my shoes for that green light...»

But I opened the letter and I read like this:

«Hello Brothers, now listen to my story

Once I was a handsome prince and happy like few

My father's pride!

And my mother's halo

One beautiful day however, I took my first sieve

Then my eyes were opened and I saw

among all the poor bastards driving around in cars

and live and die and eat in a box

So I gave away my inheritance to the first best pig

who ran off and bought himself a drunk

And I traded my beautiful castle for amphetamines

which I had in small capsules on my shelf

My father died of anger and my mother died of crying

and I was hated by my brothers

but I gave a damn about this and I gnoled a song

where yes lived in a pigsty in Söder

The last thing I traded away was my beautiful voice

towards the Adam's apple.

And for beautiful Eva

And laid me down to rest between two women's breasts

because I was tired, I didn't want to live"

Here the letter ended and not a dry eye

and the commissar roared: «Well, damn it

Let that bastard out of the cell!

And make sure to get away!”

So there was our junkie on the street

Then a voice from heaven sounded so clear and so pure:

«Let all your false feelings go

For this beautiful prince he gave away all beautiful semblance

therefore he shall be forever!”

After all, God was believed to be the father here in our city

would not be present.

Did you think yes

But fifty old junkies like him stood in a row

and stamped and shouted: «Hallelujah!»

And four sweet angels took the heart out of his body

and put it in a plastic bag with his syringe

And then they rose slowly towards Heaven

And now it's very late, time to stop