Skulle Iagh Söria Såå Wore Iagh Tokott - Cornelis Vreeswijk

Helt plötsligt blev vi allt för personliga

Jag sa till henne: «Bry dig inte om det, det jag har gjort har jag gjort

Och förresten kan jag se på din handväska vad du är för en.»

Jag höll föreläsning för henne, och hon ville gå på museum

Först ställde jag mig oförstående

Då såg jag, hennes kruka av alabaster

Jade-locket.

Nardos, för tjugo honorarer

Och hon hade köpt två biljetter, varav en var hennes

Och den andra icke min

Då vi rodde in genom grottans mynning började hon brinna av friktionen och

sprang över bord

«Håll mig annars flyr jag!»

sa hon, så jag gav henne min arm, en krok och en

livboj

«Var snäll och ring efter en taxi» sa hon, då slog jag hål på båten

Och, som det var sant växte inget gräs

All of a sudden we got way too personal

I told her: «Don't worry about it, what I have done I have done

And by the way, I can tell from your purse what kind of person you are.»

I gave her a lecture, and she wanted to go to a museum

At first I was confused

Then I saw, her pot of alabaster

The Jade Cap.

Nardos, for twenty honors

And she had bought two tickets, one of which was hers

And the other not mine

As we rowed in through the mouth of the cave she began to burn from the friction and

ran across the table

«Hold me or I'll run away!»

she said, so I gave her my arm, a hook and a

lifebuoy

«Please call a taxi» she said, then I punched the boat

And, as it was true, no grass grew