Strukturen - Anomi

Kasta en sten mot ett glashus,

Strukturen ska falla till marken.

Och besvikelsens iskalla tystnad,

Ska lämna ett tomrum i dig.

För jag hör att det går bra,

När man stället en massa krav,

Då blir livet strukturerat.

Det finaste som finns,

är att vara som dom andra,

Skeppsbrutna barn i kulturen,

Som vill lyfta upp glashus från marken,

Och bygga ett sodom i dig.

För jag hör att det går bra när man ställer en massa krav,

Då blir livet komplicerat.

Förlora ett spel i ett rampljus, publiken ska falla till marken.

Med en brinnande längtan som öppnar

En väg därifrån bort från allt.

För jag hör att det går bra,

När man ställer en massa krav,

Då blir livet konstruerat.

Det vackraste som finns,

är att alltid vara vaken.

Nedbrutna själar som vandrar.

För jag vet att besvikelsens tystnad,

Kan bygga en trygghet i dig.

Och jag tror att det går bra,

När man ställer en massa krav,

Då blir livetui strukturerat.

Throw a rock at a glass house,

The structure should fall to the ground.

And the icy silence of disappointment,

Gonna leave a void in you.

Because I hear it's going well,

When you place a lot of requirements,

Then life becomes structured.

The finest there is,

is to be like the others,

Shipwrecked Children in the Culture,

Who wants to lift glass houses off the ground,

And build a sodom in you.

Because I hear it goes well when you make a lot of demands,

Then life becomes complicated.

Lose a game in a spotlight, the crowd should fall to the ground.

With a burning longing that opens

A road away from it all.

Because I hear it's going well,

When making a lot of demands,

Then life is constructed.

The most beautiful thing there is,

is to always be awake.

Broken souls wandering.

For I know that the silence of disappointment,

Can build a security in you.

And I think it's going well,

When making a lot of demands,

Then the living room becomes structured.