Inga frågor inga svar - Vånna Inget

Jag gick vilsen i Saik-City

Jag gick vilse efter 26 år

Jag va ett olyckligt spöke i Hell-Town

Ja jag va nere i Helsingborg

Jag vet att intuitionerna e sanning

O att dom skvallrar om en kommande sorg

Jag har stukat alla mina kärl

Jag vet att tystnaden betyder farväl.

Vi har våra helveten kvar

Ställer inga frågor o vi ger inga svar

Jag blev ett stormande hav i Munkedal

Allting brann tills det rann ut i sanden

Jag har lärt mig leva med sanning

Jag har drabbats av den där satans kärleken

Men skyll inte skyll inget på mig

Skyll allt på mitt vildlystna hjärta

Vi ska nog klara oss bra ett litet tag

Trots alla rastlösa nätter o plågsamma dar

Vi har våra helveten kvar

Ställer inga frågor o vi ger inga svar

Jag fann glöden i den smutsiga södern

Jag blev fri all gammal galen- man- mani

Jag va slut av katt- o råttaleken

Jag hade slutat tro på mänskligheten

Men vi har våra helveten kvar

Ställer inga frågor o vi ger inga svar

Den mörka vintern blev mitt stup

Jag föll o föll o det skulle aldrig ta slut

Men sen kom du

I got lost in Saik-City

I got lost after 26 years

I was an unfortunate ghost in Hell-Town

Yes, I was down in Helsingborg

I know that intuitions are true

And that they are gossiping about an impending grief

I've sprained all my vessels

I know that silence means goodbye.

We have our hell left

Asks no questions and we do not give answers

I became a stormy sea in Munkedal

Everything burned until it ran out into the sand

I have learned to live with truth

I've been struck by that devil's love

But don't blame, don't blame me

Blame it all on my wild desire heart

We'll probably do well for a while

Despite all the restless nights and painful days

We have our hell left

Asks no questions and we do not give answers

I found the embers in the dirty south

I got rid of all the old crazy mania

I was done with the cat and rat game

I had stopped believing in humanity

But we still have our hell

Asks no questions and we do not give answers

The dark winter became my precipice

I fell and fell and it would never end

But then you came