Vägen blir ensam - Uno Svenningsson

Bilden är frusen, den här lilla världen är sig lik

Till och med ljuset som om jag aldrig gick

Ja bilden är frusen, som på ett gammalt vykort

En handstil som jag känner så väl

Vägen blir ensam, vägen blir ensam

Vägen blir ensam utan dig

Jag vände mig aldrig om, jag tog dagen som den kom

Livet tog mig i sin hand, det bar iväg över hav och land

Jag vet du frågade efter mig men jag vände mig aldrig om

Jag vände mig aldrig om

Stegen dom tar mig fram till gläntan som var vår

En äng full av blommor vågar knappt tänka

Hur många år

Som har passerat, sedan jag stod här lycklig med dig

Som jag känner så väl

Vägen blir ensam, vägen är ensam

Vägen blir ensam utan dig

Ja vägen är nsam, vägen är ensam

Vägen blir nsam utan dig

Jag vände mig aldrig om, jag tog dagen som den kom

Livet tog mig i sin hand, det bar iväg över hav och land

Jag vet du frågade efter mig men jag vände mig aldrig om

När livet tog mig i sin hand, det bar iväg över hav och land

Jag vet du frågade efter mig, men jag vände mig aldrig om

Nej jag vände mig aldrig om, nej jag vände mig aldrig om

The picture is frozen, this little world is the same

Even the light as if I never went

Yes the picture is frozen, as on an old postcard

A handwriting that I know so well

The road will be lonely, the road will be lonely

The road will be lonely without you

I never turned around, I took the day as it came

Life took me in its hand, it carried away over sea and land

I know you asked for me but I never turned around

I never turned around

The steps they take me to the clearing that was ours

A meadow full of flowers hardly dares to think

How many years

Which has passed since I stood here happy with you

As I know it so well

The road is lonely, the road is lonely

The road will be lonely without you

Yes the road is lonely, the road is lonely

The road will be lonely without you

I never turned around, I took the day as it came

Life took me in its hand, it carried away over sea and land

I know you asked for me but I never turned around

When life took me by the hand, it carried away across sea and land

I know you asked for me, but I never turned around

No I never turned around, no I never turned around