Jag kanske inte säger det så ofta - Tomas Ledin

Vaknar ibland, långt innan dag

Ligger där tyst i stillhetens hav

Jag känner värmen från din kropp

Tankarna far, får vandra fritt

Fylls av ett lugn av en tacksamhet

Allt har vi upplevt du och jag

Jag kan förbanna mitt eget sätt

Hur jag kan försvinna bort ibland

När jag borde vårda den gåva som vi har

Jag kanske inte säger det så ofta

Allt för sällan får man det till ord

Men du vet ju vem jag är

Hur jag bär det inom mig

Bultande och bara för dig

Jag kanske inte säger det så ofta

Kanske inte fångar det i ord

Men det finns här inom mig:

Jag älskar dig.

Tusentals skratt ryms i ett liv

Floder av tårar rinner förbi

Allt ska vi dela, du och jag

Aaah.

Ett djupt andetag, du vänder dig om

Sen stilla igen i morgonens sång

Gjort allt så synligt, allt så klart

Ja, det förvånar mig hur jag kan

Vara så förtvivlat tyst och stängd

Jag borde öppna mig för all den kärlek som vi har

Wakes up sometimes, long before day

Lying there quietly in the sea of ​​tranquility

I feel the warmth of your body

Thoughts father, may wander freely

Filled with a calm of gratitude

You and I have experienced everything

I can curse my own way

How I can disappear sometimes

When I should cherish the gift we have

I may not say it that often

All too rarely do you get it into words

But you know who I am

How I carry it within me

Bolting and just for you

I may not say it that often

Maybe not catch it in words

But it is here within me:

I love you.

Thousands of laughs can be found in a lifetime

Rivers of tears flow past

We'll share everything, you and me

Aaah.

A deep breath, you turn around

Then quiet again in the morning song

Made everything so visible, everything so clear

Yes, it amazes me how I can

Be so desperately quiet and closed

I should open myself to all the love we have