Hädanfärd - The Few Against Many

Hit där ingen frid nå*

inne i djupen av skräck

hur vidrigt kan ni ej förstå

Här, i en natt svart

som mörkaste bläck

De sista ljusen är nu för alltid

borta och väck

Tankar som flyter ut

I nattens kalla famn

Med skuggor som kommer in

i beodets kämpande brus

och Liemannen gör sitt kall

vid havets stupa brant

snart det skall spikas

en kista ihop under ok

för blott ett kött präglat

i decenium av andens sveda

livets all träda, dåklar

såbörja hava upp all jord

ner skall du saknas däri

din kropps kött gåin i död

en nål med gift, såliten

och inte hugg från någon dolk

slog porten till själen upp

i tystnaden kommer de tusenfallt

för att knipa den sista

gnistan av ljus

tankar som flyttar ut i nattens kalla famn

med skuggor som kommer in

I blodets kämpande brus

och Liemannen gör sig kall

vid livets stupa brant

Here where no peace can reach *

inside the depths of fear

how disgusting you can not understand

Here, in a black night

as the darkest ink

The last candles are now forever

gone and gone

Thoughts that flow out

In the cold embrace of the night

With shadows coming in

in the fighting noise of the beet

and Liemann makes his call

by the steep slope of the sea

as soon as it is to be nailed

a coffin together under ok

for just one meat embossed

in the decade of the burning of the spirit

all of life fall into disrepair

so start having all the soil

down you will be missing in it

your body's flesh is dead

a needle with poison, so small

and do not bite from any dagger

opened the gate to the soul

in silence they come a thousandfold

to pinch the last one

the spark of light

thoughts moving out into the cold embrace of the night

with shadows coming in

In the fighting noise of the blood

and Liemannen makes himself cold

at the steep slope of life