Ingen sanning är allas - Opeth

Som svetten lackar i ett ansikte av snö

Det finns en tid att leva och en tid att dö

Du har väntat allt för länge

Men Våren kom till slut

Du har älskat allt för starkt

Men sorgen hittar ut

Alla skulder är betalda, arvet är bestämt

Men nervositeten i dig virvlar runt alltjämt

Virvlar runt

När solen stiger

Fredag morgon blir din frist

Du dedicerar dikten

Livet som du mist

Tiden läker inga sår

Man förtjänar hur man mår

Tiden läker inga sår

Ett antal år av ditt liv är stulna

I ljuset blir det uppenbart

Att ganska snart har det vita gulnat

Ingen sanning är allas

När blodet tunnats ut

Död sympati tillät hatet ta vid

En röst bor i ditt bröst

Som värnar om din ro

Men älven är för bred

För lugnet att slå bro

Du byter en last mot en annan då och då

En svärm av gamar väntar på allt som finns att få

Du gav så mycket av dig själv, men du finns kvar

Vad spelar det för roll att ge till den som har?

Den som har

Du är ändå ensam

Och dagen gryr igen

Du skjuter upp din död

Men inuti dig flyter svart

Som kväver glöd

Like sweat varnishing in a face of snow

There is a time to live and a time to die

You've been waiting way too long

But spring came at last

You have loved too much

But the grief finds out

All debts are paid, the inheritance is determined

But the nervousness in you is still swirling around

Swirls around

When the sun rises

Friday morning will be your deadline

You dedicate the poem

The life you lost

Time does not heal wounds

You deserve how you feel

Time does not heal wounds

A number of years of your life are stolen

In the light it becomes obvious

That pretty soon the white has turned yellow

No truth is everyone's

When the blood has thinned

Dead sympathy allowed hatred to take over

A voice lives in your chest

Who cares for your peace

But the river is too wide

For the calm to bridge

You change one load from another every now and then

A swarm of vultures is waiting for everything available

You gave so much of yourself, but you remain

What does it matter to give to the one who has?

The one who has

You're still alone

And the day dawns again

You postpone your death

But inside you flow black

Which suffocates embers