Jag Brände Din Bild - Marie Fredriksson

Jag brände din bild

med saknad som bränsle

och lågan var blå

som min sorg

Jag tömde mitt glas

på den bittraste droppen

och tog dina brev

ur min korg

Jag såg dina ögon

förtäras av eld

Ögon som tänt mej

en gång

Allt som blev kvar

var aska och sot

och en väg

som känns ödslig

och lång

Jag slängde din jacka

den hängde i hallen

du glömde den kvar

där med flit

Jag tömde mitt liv

på allt som var ditt

och ändå

så kommer du hit

Vad du än söker

finns ingenting kvar

av det vi hade en gång

Allt som finns kvar

är aska och sot

av bilden jag brände

en gång

I burned your picture

with missing as fuel

and the flame was blue

as my grief

I emptied my glass

on the bitterest drop

and took your letters

from my basket

I saw your eyes

consumed by fire

Eyes that lit me up

once

Everything that was left

was ash and soot

and a road

which feels desolate

and long

I threw away your jacket

it hung in the hall

you forgot it left

there on purpose

I emptied my life

on everything that was yours

and yet

then you come here

Whatever you are looking for

there is nothing left

of what we once had

Everything that is left

is ash and soot

of the picture I burned

once