I fälens ände - Lönndom

I fälen av en stor man.

Av daga satt Han sig

Liknelsen av glimmerport i fälens ände

Min strävan går däri

Var marja stäles glädjen, ifrån längtans hjärtan

Ett avsked från jordeliv är ett avsked från smärtan

I soluppvaknan bört he rörs, i solnedfall likvis

Men i famnen borti köldens fång, i fälens ände

Vart liv där stane av

Folk lovar med sitt hjärta, folk lovar med sin hand

Under solen knyts förtroeliga band

Men knuten slits ut och folk vänder sig mot folk

En tid av otid antågar, vår glob i uppror står

En jord åt eftermälet vårt, ovisshet spår

Men i Guds hänrer'n ger he lagt

Världen böjd efter dårens tillskaft

Vad bändes och vrides härnest

När häxmän trälar mot makternas höjd

Irrad långt bort.

Mot stupet av fälens ände

In the traps of a great man.

By day He sat down

The parable of the glitter gate at the end of the traps

My aspiration goes in there

Be marja steals the joy, from the hearts of longing

A parting from earthly life is a parting from the pain

In the awakening of the sun he should be moved, in the fall of the sun as well

But in the arms of the prisoner of the cold, at the end of the traps

Every life there stane of

People promise with their heart, people promise with their hand

Under the sun, confidential ties are formed

But the knot is torn out and people turn to people

A time of untimity is approaching, our globe is in rebellion

An earth ate our legacy, uncertainty traces

But in God's hands he gives laid

The world bent after the fool's

What was pricked and twisted next

When witches thrall towards the height of power

Wandered far away.

Towards the cliff end