I hörnet av hjärtat - Lisa Nilsson

Varför ska det heta «kille»

Det heter ju också «kärlek»

Och kärlek är stormens resa

Jag minns inte ens hans ögon

Men glömmer aldrig första steget

Som vi tog och tog och tog och tog…

Varför ska det heta «mannen»

Det heter ju också «drömmen»

Och drömmar kan aldrig åldras

Men mitt i det där som får oss att gråta

Blir vi lugna, lunga, lugna, lugna.

Ännu en dag som passerar.

Jag vet att jag borde leva

Som om varje dag var den sista

Men lågan har ingen glödtråd

I hörnet av hjärtat finns det en flod

Som rinner, rinner, rinner, rinner, rinner…

Ännu en dag som passerar.

En flod utav folk och asfalt

Den flödar på stadens gator

Varför finns det inga stopljus?

Bland hundra milioner människor

Går jag ensam, ensam, ensam, ensam…

Esquina mais de um milhâo

Quero ver entâo a gente, gente, gente…

Why should it be called "guy"

It's also called «love»

And love is the journey of the storm

I don't even remember his eyes

But never forget the first step

As we took and took and took and took…

Why should it be called «the man»

It's also called «the dream»

And dreams can never age

But in the midst of that which makes us cry

Are we going to be calm, lung, calm, calm.

Another day that passes.

I know I should live

As if every day was the last

But the flame has no filament

In the corner of the heart there is a river

That flows, flows, flows, flows, flows…

Another day that passes.

A river of people and asphalt

It flows in the city streets

Why are there no stop lights?

Among a hundred million people

Do I walk alone, alone, alone, alone…

Esquina mais de um milhâo

Quero ver entâo a gente, gente, gente…