Sången han sjöng var min egen - Lill Lindfors

Sången han sjöng va min egen

Berättade allt om min tid

Sången han sjöng va min egen

Orden var tagna

Ur mitt liv

Rytmen var mönster på min hud

Orden var tagna

Ur mit liv

En sal med hundra mänskor

Vid pianot satt en man

Jag gick igenom rummet o lyssna lite gran

Då plötsligt fans där sången

Min omgivning försvan

Sången han sjöng va min egen

Berättade allt om min tid

Sången han sjöng va min egen

Orden var tagna

Ur mitt liv

Rytmen var mönster på min hud

Orden var tagna

Ur mit liv

Jag stod där som förstenad

Hans text var mina ord

Han läste inantill

Han grävde i min jord

Jag bad

Snälla sluta men han sjöng på och log

Sången han sjöng va min egen

Berättade allt om min tid

Sången han sjöng va min egen

Orden var tagna

Ur mitt liv

Rytmen var mönster på min hud

Orden var tagna

Ur mit liv

The song he sang was my own

Told all about my time

The song he sang was my own

The words were taken

Out of my life

The rhythm was patterns on my skin

The words were taken

Out of my life

A hall of a hundred people

At the piano sat a man

I walked through the room and listened a little

Then suddenly there was the song

My surroundings disappeared

The song he sang was my own

Told all about my time

The song he sang was my own

The words were taken

Out of my life

The rhythm was patterns on my skin

The words were taken

Out of my life

I stood there petrified

His text was my words

He read before

He dug in my soil

I prayed

Please stop but he sang on and smiled

The song he sang was my own

Told all about my time

The song he sang was my own

The words were taken

Out of my life

The rhythm was patterns on my skin

The words were taken

Out of my life