Griftefrid - Falconer

En fager ung mö bär på älskogens skam

Ty åt syndernas frukter man aldrig glädjas kan

En höstkväll så rå efter lönndom och mord

Hon ett barnlik begravde uti ovigd jord

En dag blev hon vigd, uppå logen stod fest

Efter gästerna lyssnat till sin sockenpräst

En fela i dur, uti dans bruden förs

När en stämma i moll så från springorna hörs

Kroppen min är för långer

För graven som är för trånger

Ruttet och rått är mitt linne

Längtansfyll mitt sinne

Tre män tog till mod och så grävde de opp

Till sin fasa och sorg ett spädbarns döda kropp

Nu dansar hon bruden som just blivit gift

Med en uppstigen myling mot sin egen grift

Kroppen min var för långer

För graven som var för trånger

Griftefrid har jag nu vunnit

När jag mor min funnit

A beautiful young lady bears the shame of the love forest

For to the fruits of sins one can never rejoice

An autumn evening so raw after wages and murder

She buried a child-like body in unopened soil

One day she was married, there was a party on top of the lodge

After the guests listened to their parish priest

A fiddle in major, in which the bride is dancing

When a voice in minor so from the cracks is heard

My body is too long

For the grave that is too cramped

Rotten and raw is my linen

Longing fills my mind

Three men took courage and then they dug up

To its horror and grief an infant's dead body

Now she is dancing the bride who has just gotten married

With a rising myling against his own grief

My body was too long

For the grave that was too cramped

Griftefrid I have now won

When I found my mother