Fattig Bonddräng - Christopher Sander, [ingenting]

Jag är fattig bonddräng, men jag lever ändå

Dagar går och kommer, medan jag knogar på

Harvar, sår och plöjer, mockar, gräver och bär

Går bak mina oxar, hojtar visslar och svär

Jag är fattig bonddräng, och jag tuggar mitt snus

Och när lörda'n kommer, vill jag ta mig ett rus

Sen, när jag blitt livad vill jag tampas och slåss

Vila hos en flicka vill jag också, förstås

Sen, så kommer sönda'n, och då vill våran präst

Att jag ska i kyrkan, men då sover jag mest

Prästen kan väl sova hela måndagen men

För en fattig bonddräng, börjar knoget igen

Så går hela veckan, alla dagar och år

Jag går med min lie, och jag plöjer och sår

Jag kör mina oxar och jag hässjar mitt hö

Harvar, gnor och trälar, och till sist ska jag dö

Står där, fattig bonddräng invid Himmelens port

Lite rädd och ledsen för de synder jag gjort

Man ska inte supa, hålls med flickor och slåss

Herren, Gud i Himlen, är väl missnöjd förstås

Men, då säger Herren: Fattig bonddräng, kom hit

Jag har sett din strävan och ditt eviga slit

Därför, fattig bonddräng, är Du välkommen här

Därför, fattig bonddräng, skall Du vara mig när

Åh, jag, fattig bonddräng står så still inför Gud

Och sen klär han på mig den mest snövita skrud

Nu Du, säger Herren, är ditt arbete slut

Nu Du, fattig bonddräng, nu får Du vila ut

I am a poor peasant, but still I live

Days come and go, while I knuckle down

Harrows, sows and ploughs, mows, digs and carries

Walking behind my oxen, shouting, whistling and swearing

I am a poor peasant, and I chew my snuff

And when Saturday comes, I want to get high

Then, when I'm alive, I want to be tamed and fight

Rest with a girl I also want, of course

Then, Sunday comes, and then our priest wants to

That I'm going to church, but then I mostly sleep

The priest can sleep all Monday though

For a poor peasant, the knuckle starts again

So goes the whole week, every day and year

I walk with my scythe, and I plow and sow

I drive my oxen and I rake my hay

Harrows, gnomes and thralls, and finally I shall die

Standing there, poor peasant by Heaven's gate

A little scared and sorry for the sins I did

One should not drink, hang out with girls and fight

The Lord God in Heaven is of course displeased

But then the Lord says: Poor peasant, come here

I have seen your striving and your eternal toil

Therefore, poor peasant, you are welcome here

Therefore, poor peasant, you will be me when

Oh, I, poor peasant, stand so still before God

And then he dresses me in the most snow-white dress

Now You, says the Lord, your work is finished

Now you, poor peasant, now you get to rest