Vandringar i vilsenhet - Anglagard

Spillror ifrån det förgångna tiden är nu

Ensamhetens värld där lever vi

Med allting som samlats på hög

Runt omkring oss

För ständigt vårt inre

Mot störning och disharmoni

Alla drömmare som vet

Någonting annat har fel

Det kanske är så att man är vilseledd

Varför finnas här till ingen nytta?

Tiden går lidande

Min själ far vidare

I drömmen

Sökandes svar i en dimma som präglas

Av vilsenhet och ofullständigt liv

Där morallösa människor tar vid

Och tanken blir till en känsla

Av maktlöshet tvivel och likgiltighet.

Då, vi råkas och samlas till fest

För förstånd bortom en

Hycklandes, gycklandes, abrakadabra värld

Debris from the past is now

The world of loneliness there we live

With everything gathered on top

Around us

For constantly our inner

Against disturbance and disharmony

All dreamers who know

Something else is wrong

It may be that you are misled

Why is there no use here?

Time goes by suffering

My soul goes on

In the dream

Applicant's answer in a fog that is marked

Of lostness and incomplete life

Where immoral people take over

And the thought becomes a feeling

Of powerlessness doubt and indifference.

Then, we happen to gather for a party

For understanding beyond one

Hypocritical, hypocritical, abracadabra world