Moln - Alva Noto, Menke

Se de mäktiga moln

Vilkas fjärran höga toppar

Stolta, skimmrande resa sig

Vita som vit snö

Lugna glida de fram

För att slutligen lugnt dö

Sakta lösande sig

I en skur av svala droppar

Majestätiska moln

Genom livet, genom döden

Gå de leende fram

I en strålande sols sken

Utan skymmrande oro

I eter så klart ren

Gå med storstilat

Stilla förakt för sina öden

Vore mig det förunnat

Att högtidsstolt som dessa

Kunna lufta mig upp

Dit ej världarnas jakt når

Och hur vredgat omkring mig

Än stormarnas brus går

Bära solskimrets

Gyllene krans omkring min hjässa

See the mighty clouds

Whose distant high peaks

Proud, shimmering rise

White as white snow

Calmly they slide forward

To finally die peacefully

Slowly dissolving

In a shower of cool drops

Majestic clouds

Through life, through death

Walk forward smiling

In the glow of a radiant sun

Without twilight worries

In ether of course pure

Go with grand style

Silent contempt for their fates

Would that have pleased me

To be solemn proud like these

Be able to air myself up

Where the hunt of the worlds does not reach

And how angry around me

Than the noise of the storms goes

Wear sunscreen

Golden wreath around my head