Stockholm i natt - Peter Jöback

Jag lägger på och springer ut utan att låsa

Jag står på Götgatan det verkar alltid blåsa här

Vid Skatteskrapan känns det som

Om hela himlen håller på att falla ner

Jag skyndar vidare går norrut genom natten

Jag minns att det var här på Medborgarplatsen

Som Anna Lindh höll sitt sista tal

Det var september 2003

Samma år som vi sågs nån gång på Gondolen

Sen sågs vi igen och jag längtade så

Det var nånting i luften den hösten

Det var dimman och ljuset och rösten

Refr

Jag ser smutsen och mörkret i Gamla stan

Känner doften av rädsla från Stureplan

Och jag vill bara gråta

Så vackert är Stockholm i natt

Och jag går Skeppsbron framåt, böjer mig i vinden

Det verkar regna nu, jag torkar mig om kinden

Och i vattnet ligger båtarna

Jag gissar att de längtar härifrån

Jag står på Norrmalmstorg och tänker på Clark Olofsson

Så många chanser, varför tog han aldrig tag i nån

Och samma sak med mig, det är så lätt att stanna kvar

Så svårt att gå

Och jag minns att jag såg dig på Berns Terass

Och jag tänkte på allt som jag kunde ha haft

Och jag tänkte på livet jag levde

Och jag ångrar det mesta, hur blev det så

Refr

Jag ser Strandvägen sträcka sig mätt och nöjd

Jag ser blåljusen flimra på Söders höjder

Jag vill bara gråta

Så vackert är Stockholm i natt

Jag ser smutsen och mörkret i Gamla stan

Känner doften av rädsla från Stureplan

Och jag vill bara gråta

Så vackert är Stockholm i natt

Och du ringde till sist och jag rusar ut

Alla ord alla drömmar om lyckliga slut

Är det äntligen nu det skall hända

I Stockholm i natt

In på Riche lilla baren den är full och varm

Och jag känner en hand fånga upp min arm

Och jag vill bara gråta

Så vackert är livet i natt

Refr

Jag ser smutsen och mörkret i Gamla stan

Känner doften av rädsla från Stureplan

Och jag vill bara gråta

Så vackert är Stockholm i natt

Jag ser Strandvägen sträcka sig mätt och nöjd

Jag ser blåljusen flimra på Söders höjder

Jag vill bara gråta

Så vackert är Stockholm i natt

I natt

I natt

I hang up and run out without locking

I stand on Götgatan it always seems to blow here

At Skatteskrapan it feels like

If the whole sky is falling

I hurry on going north through the night

I remember it was here at Medborgarplatsen

As Anna Lindh gave her last speech

It was September 2003

The same year we were ever seen on the Gondola

Then we saw each other again and I longed for that

There was something in the air that fall

It was the fog and the light and the voice

Refr

I see the dirt and darkness in the Old Town

Feels the smell of fear from Stureplan

And I just want to cry

Stockholm is so beautiful tonight

And I walk the Ship Bridge forward, bending in the wind

It seems to be raining now, I wipe my cheek

And in the water are the boats

I guess they long for this

I stand on Norrmalmstorg and think of Clark Olofsson

So many chances, why did he never grab anyone

And the same with me, it's so easy to stay

So hard to walk

And I remember seeing you on Bern's Terrace

And I thought of everything I could have had

And I thought about the life I lived

And I regret most things, how did it happen

Refr

I see Strandvägen stretching measured and satisfied

I see the blue lights flickering at Söder's heights

I just want to cry

Stockholm is so beautiful tonight

I see the dirt and darkness in the Old Town

Feels the smell of fear from Stureplan

And I just want to cry

Stockholm is so beautiful tonight

And you finally called and I'm rushing out

All words all dreams of happy endings

Is it finally now it should happen

In Stockholm tonight

Enter the Riche little bar it is full and hot

And I feel a hand catch my arm

And I just want to cry

How beautiful is life tonight

Refr

I see the dirt and darkness in the Old Town

Feels the smell of fear from Stureplan

And I just want to cry

Stockholm is so beautiful tonight

I see Strandvägen stretching measured and satisfied

I see the blue lights flickering at Söder's heights

I just want to cry

Stockholm is so beautiful tonight

Tonight

Tonight